Det här med religion

Det finns två grupper människor jag stör mig på när det gäller religion. Dels de som tror att de vet allt om hur universum fungerar och den gruppen människor som tror på allt som står i bibeln.

Men jag börjar med den första kategorin, folk som tror de vet allt om universum och skrattar åt alla som tror att någon sorts gud skulle kunna vara inblandad. Det är ingen som kan säga att det inte finns en gud och sedan hänvisa till vetenskapen. Om ni läste inlägget jag skrev igår om universum så förstår ni kanske vad jag menar. Det går inte att förklara hur stort universum är, eller vad som finns där universum tar slut, eller om universum är oändligt, ja ni fattar. Hur man än vrider och vänder på det så kommer svarat vara något som strider mot fysikens lagar. I alla fall den sorts fysik som vi känner till idag.

Det enklaste svaret vore alltså om det faktiskt är en gud som skapat allt eftersom det inte behöver vara logiskt då, det kan bara vara liksom. Men det betyder ju inte att jag tror på gud.

Det andra gruppen människor jag stör mig är därför den gruppen som tror att en liten bok skulle ha svaren på allt. Folk som tror på exakt allting som står i bibeln. Bara en sådan sak som att gud ska ha skapat människan i tidernas begynnelse är ju helt befängt. När levde då dinosaurierna? Jag orkar inte ta upp massa exempel nu men jag fattar inte hur människor kan vara så dumma i huvudet att de tar allt som står i bibeln så ordagrant. Det är sjukt stor skillnad att tro på ”något” och att vara kristen, muslim eller något annat.

Det är inte någon guds ord som står i dessa böcker, det är ju bara saker från människor som levde under tiden då böckerna skrevs. Både bibeln och koranen vill döda homosexuella, och det var normalt under den tiden böckerna skrevs, hade bibeln skrivits idag hade gud förmodligen inte haft något emot homosexuella överhuvudtaget.

Jag tänkte inte skriva något mer om det här just nu, men kanske skriver mer en annan gång.

Det här med liv i rymden

Är ni redo för lite tankar som ni kommer få svårt att radera bort från hjärnan?

Att rymden är oändlig, hur logiskt är det? Vetenskapens förklaring (som jag absolut inte säger emot) är att universum är oändligt. Fattar ni hur stort det är? Och fattar ni vad det skulle innebära?

Tänk dig att det skulle finnas liv på var 10^100 solsystem. Det är en etta med hundra nollor efter och det är ett så stort tal så att du aldrig kommer förstå det. Jag har läst att man uppskattat antalet atomer i den kända delen av universum till 10^80. Alltså är mitt tal mycket större än vad det finns atomer i den ”kända delen” av universum. Det är en grov underskattning, jag tror det finns liv i bra mycket fler solsystem än så.

Men i alla fall, om universum är oändligt så skulle det fortfarande finnas oändligt med planeter med liv. Och det i sin tur skulle innebära att det finns oändligt med planeter som ser ut exakt som vår planet. Det här med parallella universum är inget påhitt! Om universum är oändligt dvs. Någonstans där ute i rymden finns en planet med exakt samma mängd människor som ser exakt likadana ut. Alla människor där är likadana som här, alla familjer ser likadana ut, alla städer ser likadana ut. Alla sandkorn ligger till och med på samma ställe i öknarna.

Nej, det är inget påhitt. Om universum är oändligt så är detta oundvikligt eftersom universum skulle testa alla möjliga kombinationer ett oändligt antal gånger. Det skulle inte bara finnas en planet som ser exakt likadan ut, det skulle finnas oändligt antal planeter som ser likadana ut som våran.

Någonstans där ute skulle det finnas en kille som ser exakt likadan ut som mig, som sitter och skriver ett blogginlägg om rymden nu. På vissa planeter dricker ”jag” kaffe istället för mjölk som jag gör nu. På vissa planeter dricker jag juice. På vissa planeter är jag precis på väg att bli mördad av Carl Bildt. På vissa planeter är det jag som precis har mördat Carl Bildt. Det finns till och med oändligt med planeter där jag har precis har mördat Carl Bildt.

Nu sitter du säkert och ler lite för dig själv och tänker att det hade varit coolt om det hade varit så. Men det ÄR så! Ifall universum är oändligt så finns det inga andra alternativ än detta. Det känns lite läskigt att veta att jag just nu sitter och tänker på ett oändligt antal alex-kopior där ute som samtidigt sitter och tänker på mig.

Det finns även ett oändligt antal planeter som är exakt likadana fast att ett sandkorn ligger annorlunda på en strand i Miami. Det finns ett oändligt antal planeter som ser likadana ut fast med en vit Obama och en svart Reinfeldt. Man kan dra det här precis hur långt som helst!

Om man tänker på det här sättet så borde det även finnas oändligt med planeter som har uppfunnit farkoster som kan färdas mellan olika solsystem, om detta är fysiskt möjligt. Därför borde det inte vara helt omöjligt att det har varit utomjordingar och hälsat på på vår planet någon gång. Det är ju dock inget måste i ett oändligt universum. Även om det finns oändligt med planeter som har denna teknik så finns det oändligt med planeter som inte har det. Så de planeterna som har den tekniken måste ju liksom hitta hit, och det kan vara svårt eftersom det finns ett oändligt antal planeter att välja på.

Är då universum oändligt? Jag vet inte, men om det är oändligt så borde allt som jag skrivit här ovan vara sant. Och om det inte är oändligt, vart tar det då stopp? Är det en vägg där det tar stopp? Vad finns på andra sidan väggen? Vad är väggen gjord av för material?

Allvarligt talat så får jag kalla kårar av att tänka på att det finns ett oändligt antal kopior av mig som har skrivit exakt samma blogginlägg, på exakt samma språk, på exakt samma bloggadress från exakt samma datastol på ett oändligt antal planeter där ute…

Undantaget skulle vara om det är någon sorts gud som skapat livet här på jorden, vilket gör att det inte finns liv på något annat ställe. (Om de inte har en egen gud, hehe)

Är universum oändligt? Jag vet inte, men det är spännande att tänka på det!